Kvällens gästtalare var Seppo Ekelund, som höll ett mycket underhållande föredrag om en expedition med skogsstyrelsen till Uralbergens urskog han var med på under 2006. Han visade bilder från resan genom Ryssland med flyg, buss, fyrhjulsfordon och kanot till den orörda urskogen, och berättade om städer, människor och naturen.

Sedan var det dags för årsmötets formalia. Tyvärr kunde inte den bokade mötesordförande Karl Holst komma till Borgholm pga vädret, och föreningens vice ordförande Jan Erici valdes till mötesordförande.

MARCEL NY ORDFÖRANDE
Från verksamhetsberättelsen framgick bl a att antalet medlemmar i Borgholmsmoderaterna ökade mest i länet under 2011… och ökade med två medlemmar till under själva årsmötet! Styrelsen har flera nya namn och föreningen ser fram emot det fortsatta arbetet med sikte på valet 2014.

Valda vid årsmötet blev:
Ordförande – Marcel van Luijn
Vice ordförande – Peter Bengtsson
Ordinarie styrelseledamöter – Mikael Borgström,
Magdalena Ordell, Thomas Jonsson, Jeanette Edström
och Björn Andreen.
Ersättare – Edith Kihlman och Febe Degerman.

SIKTAR FRAMÅT
Mötet avslutades av nyvalde ordföranden Marcel van Luijn, som tackade för medlemmarnas förtroende och bad att få säga några ord. “Det här är stort och jag är oerhört stolt över uppdraget!”, sa Marcel och fortsatte med glimten i ögat: “Jag har bott i Sverige nästan exakt 5 år och att bli vald till Borgholmsmoderaternas ordförande ger mig känslan att jag har lyckats bli integrerad i det svenska samhället.”

Han berättade även lite om framtida mål. “Nu är det bara två år kvar till kampanjstart inför valet 2014, och jag tror att den delvis nya styrelsen kan bidra med nya tankar om hur vi kan växa som parti och få väljarnas förtroende för att kunna utveckla Borgholms kommun. Nu ska vi jobba hårt med att synas, involvera våra befintliga medlemmar och – inte minst – värva nya!”

Marcel har som sekreterare under 2011 redan utvecklat denna föreningshemsida som är väldigt uppskattad och välbesökt. Han avslutade med att tacka dem som avgick ur styrelsen med en blomma.

Buffetmingel

Samtidigt som vi marknadsför länet som hälsolän måste vi också bli bättre på att ställa hårdare krav i våra kriterier när vi upphandlar livsmedel, till exempel att djurskyddsaspekterna följer de svenska kraven. Att vi sedan inför ursprungsmärkning på allt kött ser vi som en självklarhet.

Kalmar län har några av de starkaste turistvarumärkena i landet och kan vi koppla ihop dessa med livsmedelsproduktionen skulle båda näringarna tjäna på detta. Gårdshandel och närproducerad mat  parallellt med traditionella stormarknader är framtiden.  Att kunna handla sin mat på nära håll blir allt fler förunnat.

Som vi ser det har vi minst två framtidsbranscher i Kalmar län som alltid kommer att finnas. Jordbruket eftersom människor alltid kommer att äta och någon måste leverera. Besöksnäringen likaså eftersom människan är nyfiken av sin natur och kommer alltid att resa och uppleva saker.

Vår landsbygdminister Eskil Erlandsson (C) har en vision om att Sverige skall bli Europas nya matland. Moderaternas vision är att Kalmar län tillsammans med jordbruket och besöksnäringen blir Sveriges matlandskap nummer ett.

Därför vill Moderaterna i Kalmar län att Regionförbundet genomför en framtidsstudie för jordbruket i vårt län tillsammans med LRF. En studie som till exempel kan utröna om det är förädlingen av jordbruksprodukterna som kan stärka konkurrenskraften och skapa en levande landsbygd med framtidstro.

Ledamöter för Moderaterna i Regionstyrelsen

Eddie Forsman, Kent Ingvarsson, Malin Petersson, Lars Blomberg, Micael Glennfalk, Harald Hjalmarsson, Henrik Yngvesson, Kaj Holst

Kapelluddens spolhus, Borgholm

Seppo Ekelund medverkar.

Under mötet uppstod lite förvirring kring Moderaternas agerande i att-sats nio – att öka kommunens långfristiga upplåning med upp till 30 miljoner kronor. Det blev en votering där Ölandspartiets yrkande ställdes mot kommunstyrelsens. Moderatgruppen röstade för KS-förslaget men reserverade sig sedan mot beslutet. Orsaken till att vi inte ville avslå att-satsen är att om fullmäktige hade sagt nej till en utökning av upplåningen, hade vi fått stora bekymmer att klara kommunens åtaganden den närmaste tiden.

Gruppledaren Eddie Forsman kräver kommunalrådet Lisbeth Lennartsson (C) på svar i lånedebatten kring Slottsskolan. “Vi vill veta vem som har godkänt att använda en stor del av de upplånade pengarna för Slottsskolans renovering till den löpande driften. Den frågan måste få ett svar, det är en trovärdighetsfråga. Jag har inte varit med och godkänt det, det finns inga andra beslut än att lånen på 61,3 miljoner kronor förra året skulle gå till något annat än just Slottsskolan.”

Moderatgruppens fråga finns nu med som en protokollsanteckning till måndagens fullmäktigesammanträde:

Protokollsanteckning till kommunfullmäktiges protokoll 2012-01-09, gällande budget 2012,  att-sats 9; ”Att öka kommunens långsiktiga upplåning med upp till 30 mkr med anledning av investeringsnivån”.

Vid kommunfullmäktiges möte den 2011-05-16 beslutades att under 2011 nyupplåna, d v s öka kommunens skulder under år 2011, med högst 61,6 mkr vilket skulle göra att renoveringen av Slottsskolan blir fullt finansierad genom upplåning. Detta innebar en utökning av tidigare beslutad upplåning på 25 mkr med ytterligare 36,6 mkr.

Moderaternas fråga är vem har godkänt att använda en stor del av de upplånade pengarna för Slottsskolans renovering till den löpande driften ?

Vid kommunfullmäktiges möte i går kväll reserverade vi oss mot beslutet gällande upplåning med 30 mkr. Orsaken till att vi inte ville avslå att-satsen är att om fullmäktige hade sagt nej till en utökning av upplåningen, hade vi fått stora bekymmer att klara kommunens åtaganden den närmaste tiden.

Läget är allvarlig och vi vill ha svar på vår fråga ovan!

Borgholm 2012-01-10
Moderata Fullmäktigegruppen

Styrelsen för Borgholmsmoderaterna

önskar er alla ett

Gott & Framgångsrikt 2012!

Kalmar län, partisympati (%)

       M       C       FP      KD      MP      S       V       SD      ÖVR.
maj 10 29,2    6,3     3,8     2,9     6,7     40,7    7,2     0,0     3,2
nov 10 32,3    7,4     2,0     4,1     9,6     33,2    6,8     3,9     0,7
maj 11 33,8    4,4     4,0     1,5     6,0     41,4    6,5     1,7     0,7
nov 11 39,7    7,7     5,1     3,4     6,7     31,0    3,6     2,9     0,0

Landstinget i Kalmar län har gått ut med en remiss där man föreslår att länets kommuner skriver en avsiktsförklaring om att ingå i en sydsvensk region och det stärker givetvis vårt ställningstagande om att Skåne är alternativet.

Vi är beroende av vad våra grannlän vill. Jönköpings län vill bilda en egen region. Östergötland och Kalmar län är överens om att de bägge länen är för små för att tillsammans bilda en egen region. Blekinge och Kronoberg har klart deklarerat att de vill bilda en sydsvensk region och så även Skåne som föreslår att det sker 2019. Men när det gäller tidpunkten föreslår vi att regionbildningen sker redan 2015.

Globaliseringen innebär att nya krav ställs på de politiska styrformerna. Vid sidan om de traditionella välfärdsuppdragen skola, vård och omsorg ställs nu också krav på förmåga och mandat på att fatta lång- och kortfristiga beslut i centrala tillväxt- och utvecklingsfrågor. Många av dessa uppgifter har tidigare handlagts på statlig nivå. Specifik krävs ökad beslutskraft på regional nivå.

Sambanden mellan regionförstoring och ekonomisk tillväxt är klarlagda, storleken har betydelse. Vidgade arbetsmarknadsregioner leder till högre lönesummor, ökade valmöjligheter för individen, ökade möjligheter för företagen att hitta arbetskraft med rätt kompetens och större underlag för utbildning och forskning. Den ger bättre förutsättningar för offentlig sektor att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet.

Sverige har på 35 år gått från 200 arbetsmarknadsregioner till ett 80-tal. Om 20 år bedömer man att de är färre än 60. I Kalmar län är antalet arbetsmarknadsregioner nu fem. Om några år är den siffran troligtvis två. Att förena regional tillväxt med hållbar utveckling är en stor utmaning. Mycket talar för att de som lyckas med detta skaffar sig viktiga konkurrensfördelar på lång sikt.

Utveckling byggs på ledarskap och oavsett den ideologiska inställningen i regionfrågan är de flesta aktörer överens om behovet av en mer kraftfull och målinriktad politisk ledning av processer som kräver en regional samverkan.

Alla utredningar har som utgångspunkt att en ny geografi ska vara funktionell. Men eftersom många samhällsfunktioner har sin egen geografi och logik måste resultatet bli en kompromiss. I takt med att kommunikationerna förbättras och regionförstoringen fortsätter blir antalet arbetsmarknadsregioner färre. Byggklossarna i en ny regional struktur borde därför rimligen vara morgondagens arbetsmarknadsregion, det vill säga hur människor och företagens vardag ser ut.

Beslut skall tas på den mest effektiva nivån, regionaliseringen handlar inte om att förstärka en nivå på någon annans bekostnad. Kommunerna är till exempel bäst skickade att ta ansvar för den verksamhet som är lokal, det innebär inte att de behöver slutföra den. Staten ansvarar för hela landets utveckling och är bäst lämpad att säkra lagar och förordningar följs, att medborgarna behandlas likställt. Däremot är det uppenbart många utvecklingsfrågor som inte längre kan lösas enbart av den enskilde kommunen eller staten ensam. Det handlar om frågor som är av sådan art att de kräver en regional anpassning, samordning, avvägning och prioritering. Uppgifter som är uttalat politiska till sin natur och därför inte kan lösas av tjänstemän på enskilda länsstyrelser, landsting och kommuner.

Nu handlar det om att gå vidare utifrån såväl fakta och analys som identitet, ideologi och övertygelse. Omvärlden står som sagt inte still och hos länets grannar pågår diskussion om hur landets framtida administrativa geografi och regionala mobilisering lämpligen bör utformas för att kunna möta dagens och framtidens krav och möjligheter. Frågan är om vi i Kalmar län kan enas om att ta initiativ för att påverka utfallet av regiondiskussionen i vår del av landet.

Malin Petersson (M), kommunstyrelsens vice ordförande i Kalmar
Sten-Olof Johansson (M), kommunstyrelsens vice ordförande i Emmaboda
Kent Ingvarsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Mörbylånga
Eddie Forsman (M), kommunstyrelsens vice ordförande i Borgholm
Peter Lilja (M), kommunstyrelsens vice ordförande i Nybro

Ser man på olika instanser för tillståndsgivning så ligger till exempel tillstånd inom området miljö och bygglov med mera på Samhällsbyggnadsnämnden och tillstånd som rör alkohol på Socialnämnden.

För att underlätta och ha en hög service till våra företagare och övriga tillståndsökande vill vi flytta över tillståndsgivningen för alkoholservering till Samhällsbyggnadsnämnden. Det förenklar för sökanden som bara behöver besöka en förvaltning på kommunen. Det är även en fördel för tillståndsgivaren som kan få en helhetsbild över pågående ärenden, vilka i många fall hör samman på olika sätt.

Det finns ytterligare en aspekt som talar för att göra denna förändring. Vi har i dag personal som åker ut själva på tillsyn vid båda förvaltningarna, i stället ingår de i ett arbetslag där de kan vara varandra behjälpliga vid sin myndighetsutövning.

Därför föreslår vi:

Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att se över möjligheten att flytta alkoholtillståndshanteringen från Socialförvaltningen till Samhällsbyggnadsnämnden.

Eddie Forsman (M)
Eva Karlström (M)
Mats Axelsson (FP)

Argumentation från S: “Vi lägger redan ut mycket på entreprenad”, och från V: “Då blir det bara privatisering”. C gav aldrig någon riktigt förklaring varför de röstade ner motionen.

Nu vet vi alltså hur läget är när det gäller näringslivsfrågor i Borgholms kommun.

Borgholms kommun var representerad av Eddie Forsman, Eva Karlström, Jan Erici och Marcel van Luijn.

Till Årets Ölandsby valdes Köpingsvik som nu får äran att ordna invigningen av Skördefesten 2012. Köpingsviksbo och 1:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden, Marcel van Luijn, passade på att diskutera kultur under mötet med Lena Adelsohn Liljeroth.